Underbara SOL

I morse tog jag med mig de två pojkarna och åkte och lämnade dem på skola och dagis så tog jag med mig jäntan hem. Vi har fixat och grejat lite här hemma och så köpte vi jord och blommor så nu har vi planterat lite här och var, det är underbart väder och idag har jag nog inget att klaga på. Lite stressad över den förbannade deklarationen bara :(

Skulle egentlligen kunna gå tillbaka en väldig massa år i tiden men skippar det just nu.. Därimot det senaste året har varit händelserikt.
Jag hade mitt drömhus, ett eget företag jag själv byggt upp på gården vi hade, jag hade min hund och jag har två underbara barn. Men mannen jag levde med var ju inte så rolig att ha att göra med och en dag i februari tog jag modet till mig och sa att det var över. Bara två veckor senare dog min älskade mormor som verkligen varit den enda i mitt liv som alltid älskat mig och aldrig sårat eller lämnat mig.. Nu var hon borta.. Min son hade börjat må mycket dåligt det senaste året och i april visade det sig att han hade ADHD. Varje dag var en KAMP. Men han började faktiskt må lite bättre när vi i maj flyttade, dessvärre fick vi inte tag i något boende så vi bodde hos några vänner till mig i två månader innan vi fick tag i en liten liten stuga vi kunde få bo i. Jag hade fått ett nytt jobb men då barnens pappa helt plötsligt struntade i att hämta barnen och jag för tillfället inte hade nån barnomsorg så blev det inte så mycket jobb så inga pengar heller. Jag fick ingen hjälp av kommunen med varken pengar eller boende..
Mot hösten började allting klarna lite, jag kunde börja jobba igen. Dessvärre var både jag och barnen sjuka väldigt mycket.. I november flyttade vi igen, till ett stort hus i skogen, typ..
Första julen var väldigt tung då allt var helt annorlunda, och jag inte varit blivit av med sambon utan även förlorat hans familj.. Men tiden gick och jag har gjort allt jag kunnat för att hålla ihop. I februari var det morfars tur att bli dålig... I mars blev han hastigt värre och det kändes som man praktiskt taget bodde på sjukhuset den veckan. Den 15 mars fick han somna in medan jag höll hans hand, jag som inte kommit över mormors bortgång än. Sen finns det väldigt mycket andra saker som gått åt skogen men skulle jag dra allt får ni läsa en bok.

MEN...

Det har naturligtvis inte bara varit skit utan jag har träffat en underbar människa som många gånger får mig att tänka till. Han har funnits i bakgrunden till och från i många år och attraktionen har väl alltid funnits där. Nu lever jag med honom i det stora huset i skogen :) Han och hans son.
Skulle kunna skriva massor om oss och honom också, han har förändrat hela mitt liv och han är mannen för mig..

This is it for now :)