En vecka senare..

Nu har det gått en vecka.. Inte ett ljud från läkaren än så länge men har mått rätt bra i flera dagar! Helt underbart!
Vi har varit iväg på äventyr med hojarna och övat lite konbana och så! Underbart!!

I måndags var jag på jobbet och insåg att det är svårare än man tror i vissa lägen.. Det blev en riktigt stressig dag och sen var jag helt slut.. Men vi drog ändå iväg och övningskörde en sväng.. Igår var jag ledig och fina Tessan kom hit mot kvällen och vi hade lite tacokväll :)

Idag åkte jag och skulle lämna barnen på dagis och skolan när ena grabben drog en kastspya så det blev bara ta med sig dem hem igen...
Ska snart åka och jobba och imorn ska jag med äldsta sonen på utflykt med skolan och sen jobb på kvällen!

Ha en bra dag alla...

Det går framåt

Har varit helt färdig några dagar nu.. Men idag fick jag komma in till ackis på skiktröntgen, får dock inte veta nåt förrän om en vecka. Gör allt jag kan för att hålla humöret uppe och än så länge funkar det rätt bra. Man får glädjas åt de timmar som faktiskt är bra. Försöker njuta av att värmen är här :)

Blev faktiskt lite tröstshopping idag

Sommar sommar sommar!!

Fy jävlar vilken underbar dag vi haft idag!!
Jobbade kväll igår och drog sen förbi några festande polare och snacka lite strunt. Sen va man hemma runt elva, varmt som satan inne så jag fixade lite korsdrag, tog en dusch och somnade rätt fort när ja la huvudet på kudden. Klockan ringde kvart över sex i morse och då möttes jag av en klarvaken påklädd son.. Ingen aning om hur länge han varit uppe men ibland går han verkligen upp i ottan och bänkar sig med tv-spelet.

Drog iväg till jobbet i regnskuren som snart övergick i sol :D

Här hemma drog sonen iväg med far sin på fotboll heela dagen och lilla fröken fick vara hos farmor sin då sambon styrde sig till Stockholm.  På lunchen satt jag ute i lugnet och bara njöt av solen. Smärtorna som tilltagit gör ju som att man bara vill vara i fred.
Efter jobbet åkte jag och plockade upp Tessan, åkte till farmor och hämtade Mandis, till Österby och hämtade Emil. Där tog vi en glass innan vi drog vidare till Östhammar och käkade på haket där. :D underbart att äta ute.

Sen var det det här med håret :/ Så less på att det är mörkt så jag försökte göra något åt det. Amanda tittade på mig och sa "men mamma, skulle inte håret bli ljusare?" Jo sa jag, det var ju meningen i alla fall.. "men mamma det funkade ju inte" fick jag till svar. Det var ju helt enkelt bara att konstatera att ungen hade rätt *typiskt*
Vill absolut inte bli tokblond igen men ljusare får det gärna vara.

Ungarna kom i säng strax efter nio och det har varit en väl avslappnad dag i dag... Bästa medicinen för mig just nu..
Imorgon har vi en ny lång dag framför oss som jag ser fram emot.

Jag vet att jag sa...

...att jag inte skulle gnälla men jag orkar snart inte mer... Orka ha ont hela tiden, mår illa som en grisjävel varenda dag och ibland känns det som om en basketboll flyttat in i magen.. Min toleransnivå är noll och helt ärligt känns det som om jag skulle kunna sätta mig ner och bara gråta.. Tre veckor kvar till jag får komma på skiktröntgen och håll alla tummar och tår för att det ska räcka för att de ska hitta vad som är fel..

Förutom det är väl livet som vanligt. Jag vill bara leva mitt som så många andra. Frisk och lycklig!

Så det var dagens ranson gnäll, nu känns det bättre :
Tre veckor kvar till gotlandsresan och jag hoppas det blir lika roligt som jag hoppas på!
Börjar bli dags att kika  lite på semestern med barnen också. Första veckan är det bara jag och dem och det ska bli så härligt.
Det verkar funka bra mellan dem och deras pappa nu också och det underlättar.

ha en bra kväll!!

Kärlek i vardagen

Jag tycker om när allt inte alltid måste vara som vanligt. Åkte till jobbet, hämta ungar, laga mat, tvätta, städa, diska, lägga ungar bla bla bla... vissa saker har man ju som man måste göra men varför alltid låta allt vara så tråkigt.
När man var nykär var man ju så duktig på att göra sig fin, ge varandra komplimanger, röra vid varandra, sen kan jag ha dille på att hitta små roliga saker att ge...
Det är egentligen såå lätt att få en annan människa att må bra, att känna sig älskad, vacker och bäst i världen men ändå låter man bli.. Varför?? Jag kan inte förstå varför när det är minimal energi som går åt åt dessa små gester.. Jag skulle lätt kunna vara så ofta men när det bara går från ett håll så lessnar man såklart och jag kan inte begära nåt heller men jag kan ändå inte låta bli att undra varför man låter det bli vardag.
Jag har ganska lätt för att bli nerstämd då mina motgångar ofta räcker för att stjäla min sista energi... Bara en liten fundering typ... Varför slutar man uppskatta varandra???

Hur som helst.. Idag har jag syndat! Jag har ingen viktnoja men jag vill vara nöjd med mig själv och må bra! Så jag drog ner lite på mängden mat och la ner godisfrosseriet och har än så länge lyckats gå ner fyra kg och är jäkligt nöjd. Men idag har jag ätit pannkaka och nu känns det som jag ätit direkt ur sockerskålen *urk*
Har mått kasst ett par dagar men idag mår jag bra, barnen är hemma då sambon skulle sluta lite tidigare för ikväll blir det jobb jobb jobb :)

En fantastisk dag!

Har verkligen haft en strålande dag idag!! Jag och Amanda började dagen här hemma i lugn och ro och städade lite och så, vid tolv åkte vi till skolan och mötte upp Emil,träffade specialpedagogen och var med en stund på lektionen. Sen tänkte vi åka och handla kläder till grabben så vi styrde nosen mot Thun´s men det blev bara sura miner i bilen så vi tog en annan väg tillbaka och svängde förbi ett par gamla grannar. Så trevligt att träffa dem igen och karln i huset är snickare så nu har man fått lite idéer :p Eller jag hade dem innan men nu har jag fått bekräftat att det går att genomföra.. typ.. Sen åkte vi och köpte pizza och svängde förbi en underbar människa jag inte träffat på alldeles för länge!! Hon ska ha barn vilken dag som helt (eller timme) och det var såå mysigt att träffa henne!!

Dagen har varit rätt lång men jag har verkligen spenderat den med båda mina barn och det har varit så himla härligt!
Men inget gott kommer utan nåt ont, Emil tappade nån rörgrej som var rätt tung på foten och har fått en blånagel, han verkar ha rätt ont och om han fortfarande har lika ont imorn får vi nog åka och kolla så allt är helt. Sen var väl inte hemkomsten fantastisk men det behöver jag inte gå in på nu ;)

mammaångest...

Idag gör det lite ont i mammahjärtat och det är bara mitt eget fel... Känner att det här med att behandla barnen lika är svårt. Jag förstår att grabben tappar förtroendet för mig och känner sig åtsidosatt medan lilla fröken här till och med lyckats bli bortskämd så nu måste jag skärpa mig!! Amanda är ju ledig med mig när jag är det och Emil och jag är aldrig lediga ihop.. Efter semestern måste jag försöka få lite ändring på det..

Fullt fart konstant

Då har den barnfria helgen passerat och det var inte mycket man var hemma :)
I fredags åkte jag till några vänner och blev kvar där, på lördagen åkte vi till Stockholm för våra karlar hade fått   en timmes pistolskytte i födelsedagspresent där de fick prova på lite olika modeller. På kvällen kom min fina vän Isabell som är en av de mest värdefulla vänner man kan ha som alltid ställer upp och släpper ALLT för att finnas där när det verkligen behövs! Sen var jag lite fyllechaffis åt en annan vän men natten blev inte så sen, var väl hemma till ett och då stupade jag i säng.
På söndagen var det dags för "hojdagen" hehe.. Vi åkte hemifrån vid halv tolv och kom hem strax före kl sex. Det var en underbar och lärorik dag med ett gäng härliga människor! Men sen var jag trött, när jag kom hem var det bara svida om och hämta kidsen bums så vi var väl hemma runt halv åtta...

Igår var jag till norrtälje på min första körlektion, och för första gången var jag inte det minsta nervös utan BARA TAGGAD!! :D Såå nice och fint väder! Fick en hel del bra tips och nu kan jag inte tänka på annat. Har alltid haft stor passion för bilar och främst att köra bil.... Men nu är det ju inte roligt längre :/

Idag tog jag med mig jäntan in till ackis för uppföljning av hennes dåliga hörsel och det verkar som att hon har lite samma bekymmer som mig, utan varken förkylning eller öroninflammation var hörseln avsevärt förbättrad men förmodligen försämras det betydligt så fort hon blir lite förkyld, hoppas bara hon slipper få lika ont i sina öron som jag... Skruttfia! Sen blev det glida runt i stan lite här och där och avsluta med en lunch hos min syster.

Om nån timme kommer grabben hem så då är det till att ha maten klar för sen har de vårkonsert på skolan.
MEN, imorn är jag ledig och de enda måstena jag har då är att köra grabben till och från skolan, sen ska jag bara vara hemma.
Min så kallade "frivecka" hade jag helt glömt bort och känner inte just nu att jag behöver det heller efter de här bra dagarna :)

Morgonhumör

På mornarna finns det mycket som kan gå fel... Jag har alltid haft en strålande morgonhumör, vaknat tidigt med ett leende på läpparna. Sen hände det nåt.. hehe.. nuförtiden sover jag ofta för lite och jag tror att det är mycket det som spelar in likaväl som problemen med sonen. En perfekt morgon är en morgon med morgonmys och småprat. Och med morgonmys menar jag INTE sex ;)
Bara ligga kvar i sängen och kramas :)
Tvn är en riktigt romantikdödare och här hemma är tvn en stor del i våra liv, kunde det klassas som fritidsintresse eller hobby så skulle det absolut vara så här...
Men idag skiner solen, jag somnade i hyfsat bra tid igår och vaknade av de mest underliga drömmar, tänkte att nu är väl klockan runt halv sju, tittar på klockan och den står på 9.04. Det betyder att jag sovit nästan 8 timmar  utan att vakna!! Kan inte komma ihåg när det hände senast.

Sen har det blivit en liten överdrift med alkoholen på sista tiden och igår drack jag inte en droppe. Jag känner mig lite mättad på supande så det får bli lugnt ett tag nu :p
Så idag blir det ut att åka hoj! Jag har ju tidigare bara kört med Jörgen men idag blir det en längre tur och med ett gäng till och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var nervös... Har ju bara kört två gånger innan..
Så håll en tumme :)
Och glöm för fan inte att ha en underbar dag!!

surpuppan

Bliiiir sååå less. less på att vara jag. jag är bara trött grinig och patetisk just. fråga mig inte varför. orkar inget och vill inget och det känns som om livet bara står still. skulle kanske behövt lite tid för mig själv att bara få rensa mitt huvud so. jag önskar jag kunde ge till nån annan! det värsta är att jag egentligen inte vet varför jag känner såhär annat än att jag just nuär lite känslomässigt avstängd..känner mig inte direkt sur eller arg heller egentligen utan jag mest bara är neutral. men jag har en tendens att ställa för höga krav på de som står mig närmast när jag är såhär... snacka om att sabba för sig själv...

inställda planer blir nya

Idag har jag jobbat ännu en gång, men nu är jag ledig i hela fem dagar!! Ska bli riktigt skönt även fast jag har rätt fullt upp ändå. Därimot var jag inställd på att åka iväg imorn men tydligen gick inte det :/
Skulle åkt in till stan ikväll och träffat en vän och vi skulle gått på bio och så men nu blev hennes son magsjuk så då blev det inställt. Känns helt meningslöst att sitta hemma ensam när inte barnen är hemma ju...
Såå jag drar till ett par andra vänner istället så får vi se hur kvällen artar sig.

Veckan har varit sjukt tuff och påfrestande så nu är värd ett par dagars paus!
Sonen var deppig imorse igen och man är som mamma otroligt maktlös, gissar på att det kommer vara tufft i minst ett par veckor till. Tydligen skulle det ta sex veckor innan medicinen ger full effekt *suck*
Bara bita ihop och kämpa vidare :)

Stackars barn

Idag fick sonen ännu ett sammanbrott och jag blev tvungen att lämna honom gråtandes på fritids.. Han har haft en mycket jobbig vecka och det har tagit så otroligt mycket energi från mig, man stöttar en annan människa tills man nästan stupar men vem finns där för mig så jag ska orka?? Jag tycker så fruktansvärt synd om honom som så ofta bara är arg och ledsen, det finns inget jag önskar mer just nu än att han kunde få må bra!
Imorn ska vi börja med andra mediciner så hoppas vi på förbättring. nu blir det pappahelg för barnens skull och jag tänker försöka rå om mig själv lite, förhoppningsvis blir det tjejkväll med bio imorn. Skulle åkt till Stockholm på lördag men tydligen blir det inte så.

Har gått igenom min låda med alla mina foton, allt ligger ju huller om buller men rätt roligt att se sitt liv på bild. Jag har haft de flesta frisyrer och hårfärger för att inte tala om min vikt som tydligen gått otroligt mycket upp och ner!

Har bestämt mig för att försöka ta en "frivecka" nästa vecka och byta uppgifter med karln. Såå jag tänker INTE laga mat, diska eller tvätta men jag är rätt säker på att jag kommer floppa då det kommer blir så rörigt och stökigt här hemma att jag förmodligen kommer bli tokig :) Meen det är värt ett försök för jag är helt slut nu..

Ser fram emot mina fem lediga dagar i alla fall efter morgondagens arbete!!

Våga vägra...

Åkte naturligtvis på en förkylning men nu ska jag våga vägra vara sjuk, våga vägra ha ont, jag vägrar tycka synd om mig själv mer och låta detta hindra mig i min vardag. Det dröjer en hel månad innan jag får komma in på njurröntgen och jag kan inte gå och spänna mig i varje steg av rädsla för att det ska göra ont. Ont gör det ju i alla fall så nu får det vara nog!
Förkylningen är snart borta har jag bestämt!

Jag ska åka hoj, ha roligt och leva livet medans jag lever.... Jag ska bara laga mat och tvätta lite först ;)

Livets hårda skola

Det finns många anledningar till att vara glad... Dessvärre finns det också många anledningar till att inte vara det med..

Idag har jag spenderat en timme med en gråtande son och försökt få in honom på skolan, utan framgång. Det enda jag kan tänka när jag känner mina egna tårar bryta fram är orka orka orka orka.....
Varenda dag känns dessutom som en kamp när ekonomin ligger i botten, hur ska det gå, sonens dyra medicin tar slut imorn, nästa alla hans byxor och strumpor är trasiga, läkarbesök 6 mil bort, bensin i bilen så jag kommer till jobbet månaden ut... Ska få in underhåll från försäkringskassan retroaktivt från tre månader men hur länge dröjer det. Känner paniken kryper på och jag tänker febrilt för att komma på ett sätt att lösa det..

Önskar att man inte stod helt ensam i sina problem, att man kunde dela dem med någon som förstår... Sällan känner jag mig så ensam som nu och jag vet att jag måste orka! För barnens skull!! Vore det inte för dem....

När det gått en timme och jag fortfarande inte fått in grabben i skolan gav jag upp... Jag vet att det är fel men jag visste inte längre hur jag skulle göra. När han gick i miniettan hade vi den kampen VARJE DAG och jag kan ju försöka glädjas åt att det faktiskt händer rätt sällan nu.

Har varit ute och övningskört lite hoj i veckan som varit, först hade gaswiren gått sönder så vi bytte den, sen pajade tändstiften så vi bytte dom, nu är det pyspunka och packboxen har pajat.. Råkade ha sönder lampan i jäntans rum och igår sprack mina byxor.. Hahahahaha det tar nog aldrig slut. Av nån anledning har jag väldigt mycket otur och ofta försöker jag faktiskt vara positiv men ibland är det förbannat svårt. Har enligt läkare förmodligen njursten och väntetiden på röntgen är ca 3 månader! Inte undra på att jag fick migrän i helgen ;)
Har alltid sagt att mina barn aldrig ska behöva leva ett sånt liv jag levde och till viss del kommer de aldrig göra det heller, men just i skrivande stund känner jag mig mest misslyckad, som att jag inte har nåt att tillföra nån annan då jag nätt och jämnt pallar med det jag har med mig själv och mitt..

Hmm.. nog med negativ energi. Skulle övningskört lite idag på dagen men hoppas att det kan ske senare. Är grymt taggad och hur nergånget livet än är just nu så tar jag mig upp.. Det har jag alltid gjort och jag har inget annat val.