Förvirrad

Ibland undrar man ju hur det står till i huvudet på en. Jag känner mig som ett nervvrak som ena dagen är stark och klarar alla motgångar och nästa dag inte orkar med mig själv. Jag kommer inte ihåg ett skit längre, som när jag övar på krypbanan med hojen t.ex. Då börjar man ju från ett håll och så ska man avsluta på samma sida, men när jag är halvvägs genom banan kommer jag inte ihåg var jag ska avsluta.. Jag glömmer vilken dag det är, glömmer allt jag tänkt få gjort under dagen och glömmer sonens läxor.. herregud.. ja tror ja blivit dement..

Jag saknar att äta riktig mat och jag inser att jag borde ringa läkaren nu.. Har typ levt på ägg, fil, gröt och sallad ett tag men fuskat kanske tre ggr på två veckor...

Imorn blir det kräftskiva här ute som jag och en vän knåpat ihop och det är riktigt många som kommer så det ska bli grymt skoj!! Barnen är hos pappa denna helg så det blir röj :)

Bävar nåt sjukt över uppkörningen som är om två och en halv vecka.............
Bästa kompisen klarade kortet höromdagen så jag måste ju fixa det ja me så vi kan sticka ut på en tur innan vintern jue!!

Inte så inspirerade att läsa om mitt inre kaos :/
Just nu hjälper det inte ens att skriva av sig men min största förhoppning är att det ska ge sig efter uppkörningen så slipper man den pressen. Vette fan om ja klarar det men ja måste ju försöka åtminstone :)

Syndat lite :)

Söndagkväll.. har jobbat hela helgen..

Har lagt om mina kost vanor samt börjat träna lite och det är helt sjukt vad mycket bättre jag mår!!
Eller just nu får ja väl säga mått och att ja får skylla mig själv.. Satte i mig en hel rulle ballerina marängswisch igår och JÄKLAR vad gott det var!
Nu sitter jag här och glor, ungarna har somnat, sambon är förmodligen påväg hem och tvn fungerar inte i vanlig ordning... tror ni jag kunde låta bli ostbollarna och zingon?? ABSOLUT INTE :P

Höhö så kan det gå.. och inte tänker jag ha ångest för det ska ni veta för imorn är det måndag och då mår ja bra igen :)

Helgen har rullat iväg riktigt fort och det känns som man inte gjort nåt..
I fredags jobbade jag till 22 och sen började jag 07.00 på lördagmorgon. sen blev det en joggingtur och hade planerat in lite lördagsmys med familjen... men tror ni de var hemma då?? Nähärå inte då..

07.00 var jag på jobbet igen i morse sen bar det av att hämta barnen hos sambons mor och mot bästa vännen för att laga lite middag där. Hade lovat barnen lite soffmys idag då eftersom de kom hem så sent igår att det inte hann bli av. Men då funkar inte tvn när vi kommer hem så det fick bli en pratstund med lite snask istället. Det borde man verkligen göra oftare. PRATA MED VARANDRA.. Hmm känns som jag sagt det förr ;)

Mår fortfarande sjukt bra i mig själv och vet precis vad jag vill i livet!

Jobbar på med mc kortet men då jag blivit lite övergiven av min handledare så har det blivit lite fördröjning på det där. skulle kört upp på tisdag egentligen..

tar det som det kommer för jag hinner inte mer för att jag stressar i alla fall, det blir bara sämre gjort :)

Att inte kunna äta..

Mår just nu VÄLDIGT bra i mig själv, känner mig stark och vet var jag vill i livet  och framförallt vad jag vill ha ut av livet! Känns bättre än någonsin törs jag nog påstå! :)

Men... Min mage vill inte som jag alls.. Utan en mage som fungerar så funkar inte så mycket annat heller. Kan inte äta utan att få ont och må dåligt och då är det svårt att fungera i vardagen, ta hand om allt och att vara på bra humör.
Igår mådde jag riktigt dåligt och var helt utpumpad på energi, yr i huvudet och ont i magen. Fick lunch hos en vän som ändå gick rätt bra då det var en väldigt neutral måltid. sen kunde jag knappt köra hem... orkade inte göra nåt vettigt att äta hemma heller..

Har försökt lägga om mina kostvanor radikalt men det är svårt att hålla dem till punkt och pricka men jag inser nu att jag har inget val.. Jag som annars älskar god mat och gärna äter mycket och ofta..
Vet att min far har liknande problem och lite skraj är man allt. Inser att jag måste pusha på sjukvården så jag får veta vad som är fel men eftersom de inte hittat något än tittar de bara på mig som om jag vore värsta hypokondrikern.
Svårt att hänga med när tålamodet tryter, svårt att sova trots att jag hela tiden är fruktansvärt trött..
Magkatarren gör dessutom att jag hela tiden känner mig hungrig..

Inatt fick jag pga flera faktorer endast tre timmars sömn men tänkte försöka hålla mig vaken så får det bli en tidig kväll.

Är otroligt tacksam dock för alla mina fina vänner som aldrig viker av vid min sida, som man alltid kan räkna med...

Att komma till insikt

Det är inte lätt att komma underfund med vad man vill, vad man vill ha ut av livet och vem man vill spendera det med...

Barnen har varit hos sin pappa i nästan två veckor och det har gett mig en hel del tid över till mig själv. Jag har i och för sig jobbat en hel del men efter det har man inte haft mycket att sysselsätta sig med. Det har resulterat i att jag känner mig starkare än nånsin och jag kan ensam klara alla hinder. Det känns bra och jag mår jävligt bra. Det som kommer utöver det är bara ytterligare en bonus, som min sambo till exempel.. nu har jag ju absolut inte valt själv vem jag ska falla för och bli förälskad i och kärlek i sig är en evig kamp. Men jag står med båda fötterna på jorden och vägrar att rubbas.